I äktenskapet med Carl August Pettersson fick Rosalia sonen Carl Algot född 2 mars 1875

I vuxen ålder flyttade han och halvbrodern Albert till Sundsvall. De sålde först hudar på Öland för att ha en grundplåt.  Carl Algot etablerade sig som läderhandlare och garvare (bland vännerna  kallades han för Garvarn). Han övertog Hamrins Skoaffär och köpte huset, adress Storgatan 25.

Hustrun Matilda (Mattis) Carlsson växte opp i Grundsunda församling. Hon föddes 8 april 1887 som dotter till hemmansägare Karl Göte Söderlund och Inga Carolina Andersson

Mattis och Carl Carlsson fick barnen Ingrid född 1915, Barbro född 1916, Ingeborg född 1918,

Lennart född 1921, Torsten född 1923, Carl Bertil född 1927.

 

Amalia Rosalia Medin föddes den  4 april 1855 i Brännamåla, Långasjö. Det är Torstens farmor. Hon var dotter till Frans Johan Medin och Kajsa Lisa Jonasdotter som gifte sig i febr. 1855 enligt nedan.

                                  Vigde i Långasjö 1855

                                  1:a lysningsdag den 21 jan

                                  Vigseldag den 10 febr.

Garvaregesällen Frans Johan Medin i Karlskrona och Pigan Caisa Lisa Jonasdotter Brännämåla östregård.

Fadern ger bifall, Obesläktade m.m enligt skriftligt intyg, Ej egen debetsedel.

Ålder: mannens 22 år

   "      kvinnans 15 3/4 år

 

Kajsa Lisa fick bo i föräldrahemmet en tid och där föddes hennes dotter Amalia Rosalia. År1856 förvärvade Frans Johan Medin garveriet i Sanddalen  under Dängebo mellangård i Södra Sandsjö

och flyttade dit med sin familj.

Frans Johan hade tilltalsnamnet Frans och Kajsa Lisa hade tilltalsnamnet Lisa.

Frans och Lisa fick ytterligare fem barn: johan Ernst, 11/4 1857     i S. Sandsjö

                                                  
         Edvard Herman. 31/8 1859      "

                                                  
         Carl Emil, 31/1 1862               "              

                                                   
         Adolf Teodor, 20/7 1864  i Långasjö

                                                  
         Algot         10/1 1867             "

Johan Ernst, Edvard Herman och Adolf Teodor blev garverifabrikörer. Carl Emil och Algot blev läderhandlanden. Den 29 sept 1867 dog Kajsa Lisa i nervfeber. och maken stod ensam med 6 minderåriga barn.

Amalia Rosalia (Rosa) gifte sig den 2/6 1974 med bagaren Carl A Pettersson.  Redan samma år den 11/8 avled Carl August, bara 24 år. (han föddes den 18/2 1850)

Sonen Carl Algot (Torstens pappa) föddes den 2/3 1875. Rosalia gifte sig andra gången den 15/9 1878 med hemmansägaren Karl Gustav Niklasson i Skuteryd, Vissefjärda.och de fick barnen Johan Emil 30/8 1879, trillingar okt- 1881 (de dog alla tre i oktober), Frans Herman Arvid, Klas Albert, Ernst Hjalmaroch Ellen.

Nu ska jag försöka redogöra för mina kusiner. Det är ett drygt jobb för mormor och morfar och farmor och farfar fick många barn och därmed blev det ett digert släkte. Bäst att genast sätta igång. 

Mormor Johanna  Matilda och morfar Anders Leonard Andersson fick barnen Linnea, Anna, Margareta, Egron, Karl, Anders, Alice, Arne, Bengt, Ingrid, Aina, Karin.

Farmor Fina och farfar Per Westin fick barnen Alfred, Edla, Selma, Hildur, Klara, Edvin, Helmer, Nanny, Nils, Per.

 

Moster Linneas barn: Siri och Stig

Moster Annas barn: Ingvar och Elsie

Mamma Gretas barn: Elsy och Aina

Morbror Egrons barn: Bojan och Inggund

Morbror Antes barn: Maj och Margareta

Moster Alices barn: Lennart

Morbror Arnes barn: Sonja och Bengt-Arne

Morbror Bengts barn: Sven-Erik

Moster Karins barn: Ulla, Kalle och Gunnar

 

Faster Edlas barn: Ejda och Edit

Faster Selmas barn: Dagmar och Majvor

Faster Hildurs barn: Paul, Lester, Verna och Fred

Farbror Edvins barn: Roland, Erik och Sven-Olof

Farbror Helmers barn: Martin, Allan, Per-Ivar, Kurt och Maud

Faster Nannys barn: Gun och Ulla-Britta

Pappa Nisses barn: Elsy och Aina

Farbror Pers barn: Solveig, Per-Ivar och Jan-Erik

 

Det är dessa barn som är mina kusiner. Deras barn är mina barns tremänningar.  Innan jag redogör för dom måste jag "läsa på" lite. Hildurs barn vet jag ingenting om. Jo jag vet att Fred dog som ung kanske 20-årig. Faster Hildur for till Amerika, gifte sig, fick tre barn och skildes, gifte om sig, och fick Fred. 

Anna Maria har tipsat om att vi kan göra ett släktträd. Då vill jag i alla fall ha min farmor högst opp i trädet. Där får hon sällskap med min farfar, min mormor och min morfar.

Data om farfar och farmor: Per Erik Westin           Josefina Petronella Åslund

                                        född 1857-11-22           född 1863-11-25

                                         i Attmar                      i Selånger

                                         död 1910-10-02             död 1952-05-18

 

Data om morfar och mormor: Anders Leonard Andersson    Johanna Matilda Lindholm

                                           född 1881                            född 1885-12-25

                                           i Kölsjön                             i Silveråsen

                                           död 1949-07-08                    död 1968-o9-15

 

Per Erik och Josefina fick som nionde barnet Nils Adrian Eugen Vestin, född 1902-10-22 i Töva

Leonard och Matilda fick som tredje barnet Margareta Kristina, född 1908-05-23 i Silveråsen

Nils och Margareta är mina föräldrar och de får plats i trädet på de näst översta grenarna.

 

Och nu när vi kommit historien närmare är det dags att tala om att Josefina kallades allmänt för Fina och min mor Margareta fick redan när hon började skolan av lärarinnan sitt namn ändrat till Greta. (min mor hade gärna velat kallats för Margareta. Hennes pappa, min morfar, fortsatte i flera år att använda hennes riktiga namn.)

 

Nu Maria har vi början på släktträdet!

Min farmor bodde en tid hos oss. Jag gick in till henne ofta och nu har jag hittat en beskrivning av hennes rum. Den skrev jag för mycket länge se´n. Jag vill gärna återge den här.

 

"Jag minns min farmors rum med vemod ocn längtan. Det var ett rum, där inga sorger fanns, inget tryck från omvärlden, bara trygghet och välkomnande  I farmors rum kände jag mig skyddad som i en kokong dit ingen elakhet nådde Kanske var det inte rummets förtjänst kanske var det för att där var bara farmor ocj jag.  Jag älskade farmor. Det kändes lika kärt varje gång jag gick in till henne-

Hon satt på stolen mellan bordet och den bruna sängen med höaga gavlar och hemvävt vitt överkast; ovanför sängen hängde ett förstorat bröllopskort, taget när vackraste dottern gifte sig.

Bordet var alltid täckt med en duk som nådde ända ner till golvet, ibland var det en broderad duk, ibland en vit duk, vävd i randmönster.

Farmor satt ofta och virkade. Virka kunde hon, för då kunde hon trycka armbågarna mot kroppen och därmed stilla darrhäntheten.  Andra handarbeten fick hon avstå ifrån.

Hon sken upp när jag kom och bad mig alltid att lyfta stolen som stod framför kommoden fram till bordet och sätta mig där. Den stolen var lättare och något mindre än de andra. Farfar hade snickrat den. Den var grönmålad liksom de två andra, den som farmor satt på och den som stod vid spegelskänken.

På spegelskänken stod en soppskål och en tillbringare i grönmålat porslin samt en kaffekanna.  På hyllan ovanför speglarna stod en yngling av porslin i vita knäbyxor och rosa rock med vita spetsmanschetter utstickande vid handlederna och krås på skjortbröstet.  Han var så smärt, hade så smalt ansikte med finmejslade drag. Två rullade vågräta lockar syntes på den sida där den mjukbrättade hatten var uppvikt.

I ensamt majestät stod han i innersta hörnet.  Längre ut på hyllan stod en sockerskål och en gräddkanna och en burk gjord av med rött virkgarn hopsydda bitar ur vykort.

----------

Jag behövde aldrig vänta länge på besökets höjdpunkt;  farmor reste sig och gick mot spegelskänken. öppnade dörrarna och tog fram den vita skålen med lock och handtag av nickel och med bilden av en tomte som rörde i en grötgryta. Farmor bjöd mig karameller ur den skålen .  Jag fick ta flera stycken.

Sedan skulle vi prata om blommorna. Hon hade ett halvrunt bord vid fönstret där krukväxterna stod tätt, tätt.  Hennes stolthet var en mönjelilja, hennes bekymmer var en pelargonia . som aldrig ville gå i blom. Hon kallade den pojkblomman.

Medan jag mumsade på karameller, ville farmor ta en rök. Då tog hon den där lättaste stolen och satte sig framför järnspisen. Det var mystiken kring farmor.  När hon öppnade ugnsluckan, stoppade och tände pipan, satt sedan framåtlutad och sög in och blåstre ut röken mot den öppna luckan.  Jag satt bredvid på trasmattan framför diskbämken, på vilken vattenhinken stod med skopan hängande på kanten. Farmor berättade då ofta om det som hände när hon och farfar var unga.  Oftast ville jag höra om hästen lill-Bruna som blev tjugo år.

Karamellerna gjorde mig alltid törstig. Då reste jag mig och tog en klunk ur vattenskopan.  Jag tror att jag då nästan alltid  tänkte på att under vattenhinken hade det blivit en rund ring i zinkplåten.

Vad är en mästersven? Det bör ju vara en som tillhör skråväsendet. Han är inte lärling och inte gesäll, men vad är han då. Jag hittar inte ordet i  nutida uppslagsböcker, så jag har i flera dar försökt  själv klura ut vad det kan betyda. Sven betyder i alla fall  att det handlar om en ung människa och mäster syftar ju på fullgott kunnande i ifrågavarande hantverk. jag har kommit fram till att ordet mästersven står för en yngling i tjänst hos mäster och det är ju inte dåligt. Skrämmande i mitt sökande var att jag hittade ordet mästerman och tänkte ett ögonblick på att mästersven kan vara en ung mästerman. Men jag slog bort den tanken fort, fort,fort, Mästerman betyder nämligen bödel.

Så när jag bestämt mig för att mästersven är en yngling i tjänst hos mäster, just då hittade jag i ett konversationslexikon från 1932 ordet mästersven!!  Och det betyder utlärd gesäll.  Margareta Forslunds pappa var mästersven! Han hette Frederic Forslund, född 1770, gift 1791 med Elisabeth Hendricsdotter som var född 1767 i Bjuråker. Dottern Margareta föddes 1797 i  Bjuråker Hon gifte sig 1821 med kolaren Nils Jonsson Nyman, född 1799 i Bergsjö. Han var son till Brita Andersdotter och bonden Jon Jonsson, född 1767 och död 1821 i Malmöfästning.  Malmöfästning tänker jag inte gå närmare in på för det var en permanent försvarsanläggning som inrymde ett fängelse. Lärde han sig försvara sitt land eller satt han på fästning? 

Nils Jonsson Nyman och Margareta Forslund var föräldrar till Brita-Lisa Nilsdotter, född 1827 i Malungen Bergsjö och död 1909 av slag och   avtyning.  Brita-Lisa var min farfars mamma.

Farfars pappa hetter Sven Eric Westin, född 1827 i Attmar och gift 18511018 med Brita-Lisa. Han dog 1896 av drunkning. Sven Erics föräldrar var kolaren Per Svensson Westin och Brita Jönsdotter, båda födda i Attmar, Per 1784 och Brita 1795. De gifte sig 18260604.

 

 Och nu är vi framme vid Per Erik och Josefina. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om man ser mot himlens päll

en stjärnklar vinterkväll,

full av vördnad för stjärnfigurer,

kan man lämpligen som tur är

då och då titta ner i backen,

annars blir man så stel i nacken

Det är svårt att skriva släktberättelse i kronologisk ordning. Det dyker upp brottstycken som kräver uppmärksamhet och stör, så det är lika bra att ta dom allteftersom dom kommer.

 

Alltså: På 1800-talet hölls husförhör i gårdarna, främst ur Luthers lilla katekes. Betyg sattes i husförhörslängder, där även läskunnighet noterades. Läskunnigheten betygsattes efter förmåga där "läser med färdighet" var högsta betyg.  Josefina Petronella Åslund (min farmor) fick högsta betyg.

Följande dök också upp: Järnvägen byggdes. Det var rallare som byggde. Anna-Märta antog att kaffekommers skulle löna sig, så hon började servera kaffe. Och se, det var en god id´e och smart gjort. Och det var ju nära till järnvägsbygget.

 

Man kan gott säga att Josefina var ett sladdbarn. Hennes två systrar var bra mycket äldre. Kajsa-Märta var 16 år och Anna Lovisa var 14 år och mamma Anna-Märta var 49 år